DjurTips: Elin

☻Jag (Elin)☻

Hej jag heter Elin Danielsson och jag föddes 2002. Jag är en av dom människor som kan sitta uppe på kvällen och sova till klockan 13.00... Jag är väldigt förtjust med att se filmer, och fotografera, jag sparar just nu till en systemkamera för 2.000-5.000 kronor.
Jag är nog mer inne på instagram än på facebook, eftersom jag tycker mer om insta.
Jag drömmer om att blir en fotograf, inte en sådan fotograf för skolfoto utan mer på naturen och djur kanske modeller också, det skulle vara roligt att bli en modell, nu när jag tänker efter... superroligt att bli en känd skådespelare också, nej gud vad roligt!
Jag älskar att rita och måla, det spelar ingen roll om det är på papper, mobilskal eller naglar som jag målar på, det är lika roligt ändå! Visst det är svårare på naglarna än på ett vanligt A-4 papper, men det är väl bra med lite svårigheter ibland.
Jag har insätt en sak... jo att jag heter CitaMitzi nästan överallt: Snapchat, instagram, kik, Zello, överallt nästan ☺
Jag har nog alltid gillat hundar, men det var nog först när jag blev 6-7 år som jag gillade en sorts ras extra mycket, det var då nakenhund och än idag älskar jag dom små hundarna. När jag blev lite äldre började jag också gilla Fransk bulldogg. Vi hade då samtidigt en liten norrbottensspets som såklart blev en stor hits hos mig! Jag minns också när vi var inne på någon djuraffär, jag och mamma och letade efter en skylt med en norrbottensspets på, att mamma då hade visat en skylt med en Collie på och sagt att hon en dag skulle skaffa sig en sådan hund fast en miniatyr av dom. Jag blev inspirerad av dom orden och det första jag gjorde när jag kom hem var att sätta mig vid datorn och söka efter ''miniatyr collie'', jag tog reda på en massa fakta och forskade om dom på skolan jag fick veta att dom hette Shetlands Sheepdog men kunde också kallas för dvärg collie eller sheltie, Jag blev genast In love i den rasen.
Det är då historien hur jag fick mina fyra favorit hundraser, dom raserna jag forskat om på skolan och dom hundarna jag sökt efter på blocket och google bilder, dom jag sagt ''Aaaawww'' till och dom raserna jag kommer skaffa mig när jag blir stor.

Men det är ju inte så att jag bara älskar hundar, jag gillar ju hästar väldigt mycket också. Jag minns när jag var mindre, kanske 6 år... då Emma (min storasyster) brukade komma hem ridandes på en liten svart shetlandsponny, Story hette han, att hon alltid lät mig klappa han och att vi red tillsammans ibland kom hon körande efter honom med vagn, jag fick då alltid åka med om jag ville. Men det var ju så att Emma ägde ju inte Story utan hon tog bara hand om honom och en dag skulle han flytta... jag ledsen och antagligen Emma också, hon hade mist en vän.
Men iallafall gillade jag då shetlandsponnys väldigt mycket. Jag växte och blev äldre och tillslut började jag ridskola år 2013, jag tyckte det var väldigt roligt men kunde dock det mesta redan eftersom jag fick rida hos Hanna nästan när jag ville, jag lärde mig då väldigt mycket eftersom Hanna var en väldigt duktig ridlärare! Iallafall fortsatte jag att gå på ridskola lärde mig inget nytt, och jag hade inga kompisar i min ridgrupp, jag var alldeles för blyg för att fråga... nästa termin fick jag byta grupp, jag hamnade då i samma ridgrupp som Jonna, min kompis. Jag lärde känna alla i min nya ridgrupp, jag trivdes jättebra där. Jag fick fortfarande inte lära mig så jätte-nya-grejor men jag tyckte det var roligt ändå! Termin efter termin gick, vi fick byta ridlärare och så. Jag fick en absolut favorit bland alla hästarna, Pockemon hette hon och jag verkligen älskade henne, hon var snäll, gullig, underbar, asså barra bäst! Men det kom ju såklart den sorgliga nyheten år 2015, Pockemon fick gå på dom evigt gröna ängarna... jag försökte smälta ner det men det gick trögt, jag och väldigt många andra saknade hon, på lektionerna, i stallet, ute i hagen, hemma, överallt. Men jag gatt ta det som det var det var nog meningen på något sätt, men jag började gilla en annan liten ponny. Han var kanske inte lika snäll som Pockemon och det första han gjorde, första gången jag skulle rida honom var ju såklart att bocka av mig...men på något konstigt sätt fick han mig att glömma Pockemon, kanske med hans charmiga sätt eller med hanns tjocka, vita man, jag vet inte men det bara blev så. Pulver heter han.
Min då favorithästras är connemaraponny eftersom Pockemon var en. Jag har nog alltid gillat Nordsvensk och Tinker, dom är så stora och ståtliga, deras tjocka man och lugg , hovskägg och allt. Arabiskt fullblod har nu på den senaste tiden fått min uppmärksamhet, dom med deras smäckra kroppsbyggnad, och vackra ansikte.

Jag gillar också katter och kaniner väldigt mycket men jag har nog ingen speciell favoritras.

Jag har nog varit som alla dom andra, när man var mindre älskade jag rosa, ljusrosa, mörkrosa, grisrosa, rosa, rosa, rosa, rosa överallt. Sen gick jag ifrån den perioden och började gilla guld och silver och såklart glitterfärg! Sen såg jag att mina storasyskon använde väldigt mycket svart, svarta kläder, svarta skor, svarta tapeter, allt, så jag fråga dom om deras favoritfärg var svart och dom båda svarade ''Ja'', så jag började också gilla svart, bara för att dom gjorde det såklart (dom var ju såklart mina förebilder). Sen efter några år frågade jag Emma vilken hennes favoritfärg var hon svarade då ''svart och vit'', sån härmapa jag var började jag också gilla vit och svart, på slöjden använde jag vit och svart, inget färgglatt bara svart och vit, svart och vit. Jag minns jag gjorde en kudde med formen av ett hästhuvud, kan ni gissa vilka färger jag använde?...jo svart och vit, vit som själva pälsen och svart som man... Det gick några år, två kanske, jag vet inte, men då släppte jag äntligen svart och vit, jag var ganska less på dom två färgerna så jag bestämde mig för att gilla färgen grön, inte den mörka militär färgen utan den knallgröna nyansen... det gick ju sådär, det gick cirka en månad sen hade jag bytt till blå istället, men jag tröttnade på den väldigt fort så jag var utan favoritfärg ganska länge. Men så en vacker dag bestämde jag mig för att ha färgen lila som favoritfärg, och det har jag än idag!

Jag är en selenator, helt klart! Det betyder att jag är ett stort fan av Selena Gomez♥♥♥!!!
Jag är också helt galen i Dylan O'brien ♥♥ Jag älskar Tv-serien Teen Wolf där Dylan är en av dom ledande rollerna!
Jag gillar Malcolm B väldigt mycket! Han är så cool och han gör så bra låtar, jag kan Galen utantill och jag försöker lära mig låten Min Mamma.
Ända sen jag såg filmen Step Up har jag gillat han, det är såklart Adam G. Sevani jag pratar om!

Jag har också nyligen gillat att åka slalom, det är ju skitkul! Jag gillar också väldigt, väldigt mycket att köra agility och olika trix med hunden.

Min mamma heter: Laila
Och
Min farsa heter: Agne
Det här är jag:

#Selfie

Jag och Cita

Jag och en älg från älgfarmen

Jag och hästen Spilta från ridlägret på Vilhelmina ridklubb 2014

Jag som åker slalom med några kompisar i Kittelfjäll

♥Kolgårdens Isa♥

Kolgårdens Isa som hon heter på stamtavlan är familjens kram goa hund. Vi döpte henne till Cita då mamma inte visste att hon hette Isa på stamtavlan. Jag minns den eftermiddagen då vi alla satt framför en dator och kollade efter passande hund namn, jag minns inte riktigt vilka vi hade som förslag men det blev tillslut namnet Cita.
Jag var med några gånger när mamma for och kollade på henne hos uppfödaren, det var två stycken valpar kvar, båda sprang runt och jag varandra, det var så gulligt! Iallafall så skulle uppfödaren ha kvar en av hundvalparna men dom hade inte riktigt bestämt sig för vem av dom som skulle behålla, mamma hoppades på att dom skulle ta den andra hunden än den hon ville ha, no shit... och så blev det.

Nu i dagsläge så tränar jag mycket agility och trix med henne, hon är otroligt lätt att lära och hon försöker verkligen, jag tycker det blir sååå mycket mer roligt när Cita också är med på det, inte bara jag.

Cita är då en norrbottensspets, hon är 8 år och som sagt helt AMAZING!!! Underbar, hon är bara bäst, det finns inte nog med ord. Jag litar på henne till 99 % (eftersom hon är ju ändå ett levande djur, dom har ju också egna åsikter). Vi kan ha henne lös på gården utan att någon är ute och kollar till henne, När vi visslar kommer galopperandes mot oss, förutom när det är fågeljakt... Om ni nu inte visste det så är ju norrbottensspets fågelhundar, så dom jagar alltså fågel.

Cita är inte helt förtjust i katter...när hon var en liten valp var det en katt som rev henne ganska ordentligt när hon ville busa, och sen den dagen har hon aldrig gillar katter.

Hennes mamma hette: Emma
Och
Hennes pappa heter: Timmy
Här är några bilder på Cita:

Cita och jag på en promenad

Sjukt fin bilder :)

Hmm...vad är det här för något?

Tjihi, säger jag och hon kollar hit som om hon tänker vad fan gör du?...

Cita hoppar ett hinder..men hon fuskar lite...

Fin närbild på Cita

Cita som antagligen vill gå ut.

♥Mitzi♥

Mitzi som min kanin heter är hur gullig som helst! Jag har haft henne i 3 år nu, eftersom jag fick henne av min bästis Hanna när hon inte fick henne sold, Mitzi han då bli 1 helt år innan jag fick erbjudandet. Jag pratade såklart med mamma direkt, men hon var inte helt övertalad med dom orden, så jag bestämde en ''träff'' då mamma och jag fick komma och kolla på Mitzi. Jag hade redan fallit för henne, mamma stod bara bredvid och kollade på den, pratade med Hannas mamma och med Hanna också, ibland klappade hon Mitzi också. Jag stod och myste med Mitzi i famnen medans mamma pratade. När hon pratat färdigt gav jag kaninen till mamma, hon tog i mot den varsamt och försiktigt.

Det blev så att vi tog henne, vi fick kaninen gratis, eftersom hon var så gammal och antagligen för Hanna ville vara snäll. Vi köpte också en hus till henne för hundra kronor.

När vi kom hem hade jag Mitzi i famnen, vi hade inte hunnit hämta huset till henne men jag klev ut ur bilen och visade resten av familjen. Jag tänkte inte så lång direkt så jag satte ner hon på marken och det första hon gjorde var ju såklart att springa, fort som ''attan''! Hon kände inte igen sig, hennes mamma var borta och hon var rädd. Vi sprang efter henne för att få tag på hon, hon var nära vägen och jag hoppades bara att hon inte skulle dö, första dagen. Jag hade tur, vi fick tag i henne och se dess har jag aldrig släppt henne lös på gården, inte utan koppel.

Jag och Mitzi brukar ha en tradition, den går ut på att varje sommar, när det är varm och soligt ska vi ligga på studsmattan och sola. Jag brukar lägga ut en ljusrosa huvtröja mitt på studsmattan och stätta Mitzi lös på tröjan, jag brukar lägga mig bred tröjan, på studsmattan och kika på Mitzi när hon klättrar upp mig, eller går runt på tröjan, eller när hon sätter sig ner, ibland lägger hon sig ner och solar.

Mitzi är en blandras mellan lejonhuvad kanin och någon till blandras. Hon är i färgen Rysk Tecknad Zabel Blå.

Hennes mamma hette på stamtavlan: Åsa

Men hon kallades för: Tussi

Och

Hennes pappa hette: Elvis